Det råder lite delade meningar hos oss på svenska kontoret om det där beteendet bara ger kalla kårar eller om det faktiskt kan skapa en positiv vi-känsla, men vi kom också in på en reflektion som gäller själva kroppsspråket. Chefen har, precis som många andra amerikaner, väldigt tydliga gester med handen för att markera när han pratar om oss alla som grupp. Det påminner mig om teckenspråkets tecken för “vi” och “dom“. Ända sedan jag såg dessa tecken första gången, förmodligen i något barnprogram på 70-talet, har jag känt att jag drabbas fysiskt när någon tecknar dem. Tecknet för “dom” är exkluderande och tecknet för “vi” är inkluderande på ett sätt som faktiskt känns i magen.

En kollega bekräftade att han känner igen det här. I ungdomen hade en en kompis vars far jobbade som teckenspråkstolk på tv. Pappan var en hejare på att använda kroppsspråk i allmänhet och teckenspråk i synnerhet. Hans förmåga att förmedla sina budskap med en enkel handrörelse gjorde att han kunde skapa känslor hos åhörarna.

Enligt judisk/kristen tradition uppstod världen genom Guds ord (”Varde ljus”, o.s.v.), och det finns ju ett poetiskt bibelord som beskriver Jesu födelse som att “Ordet blev kött” (Joh 1:14). Det kanske inte är så konstigt då om känslan av samhörighet i en grupp kan skapas genom att någon tecknar ordet “vi”.

Länkar:
Spread the Sign, flerspråkigt teckenspråkslexikon
Teckenspråkswebben, UR
Teckenspråkslexika, Stockholms Universitet
Svenskt teckenspråk, Språkrådet
Johannesevangeliets första kapitel, 1917 års översättning

Mina fötter är förskräckligt långa;
jag snubblar på det mesta där jag går.
Allt trillande, och skorna som känns trånga,
ger värk i huvud, skuldra, knän och tår!

Trots detta kan jag inte sluta gånga;
jag tror det är en mänsklig drift att gå.
Men mina fötter är förskräckligt långa;
det är väl tur de inte är så många,
det räcker faktiskt ganska bra med två.

(föregående vers, 26 april)

Det här ger nästan samma puls som Charlotte Kallas klassiska ryck uppför slalombacken. Imorgon får det nog bli en vilodag. Kanske lite stretching och massage men ingenting mer ansträngande.

1. Varför har vi tillsatser?

En tidig reflektion var att ICA fanns med på topplistan med flera av sina varumärken (ICA, ICA Gott Liv och Euroshopper). Via informationsavdelningen fick jag tag på deras ansvariga dietist Christina Karlsson, som vinnlagt sig om att svara mig både via e-post och telefon.

“I den pågående debatten är det viktigt att komma ihåg att alla tillsatser inte är av ondo, eftersom de ibland behövs för att produkterna ska vara säkra att konsumera. Exempel på sådana tillsatser är [dels] nitrit i charkprodukter, som förhindrar tillväxt av den livsfarliga botulinumbakterien, [dels] konserveringsmedel som används för förhindra tillväxt av mögelsvamp, som också kan vara skadlig för konsumenten.”
“Majoriteten av dagens konsumenter vill inte ägna tid på vardagarna åt att laga mat från rena råvaror utan efterfrågar mer och mer halv- och helfabrikat. Produkterna blir då mer sammansatta, vilket i sig kräver vissa tillsatser – för att rätten ska hålla sig fräsch, se aptitlig ut efter uppvärmning etcetera. ICA anser dock att det är viktigt att ifrågasätta varje tillsats.”
“[Tillsatserna] har ju under många år inte varit en fokusfråga vare sig för konsumenterna eller för oss. Istället har fokuset legat på bekvämlighet och pris. Nu betalar vi priset för detta!”

Den segrande produkten var ju Rybergs lätta skagenröra, med hela 23 E-nummer. Tillverkaren Foodmark har precis som trean Mikaels Livlina valt att inte svara på mitt mejl. Jag får därför nöja mig med att citera svaret från Mona Holdo, kvalitetsansvarig på FoodMark, ur artikeln i SvD:

“Det är såklart ingen rolig tävling att vinna. Men vi välkomnar den här typen av debatt.”
“Eftersom det här är en lättprodukt måste majonäsen bort och ersättas av vatten. För att det inte då ska bli en soppa och för att den ska hålla krävs det att man stadgar upp produkten med olika ämnen. Flera ämnen kräver i sin tur andra ämnen för att fungera.”

När jag kontaktade tvåan Bröderna Franzén fick jag däremot ett snabbt och bra svar från deras marknadschef Mårten Franzén. Här hans kommentar till varför räkbomben innehåller så många E-nummer:

“Jag har inget direkt försvar utan bara en förklaring. Vi tillverkar bara röra som läggs emellan brödskivorna resten av produkterna köper vi och monterar. Vi tillsätter alltså två E-nummer som är stabiliserande och konserverande. “

Och såhär kommenterar Jakob Falkerby på KRAV mängden E-nummer i topplistans produkter:

Intressant och skrämmande att läsa om tillsatserna. Det skulle helt klart gå att göra en liknande produkt utan alla dessa tillsatser. Troligen skulle den ha kortare hållbarhet, inte klara att förvaras utanför kyla så länge och säkert inte smaka likadant (kanske bättre, men inte så som folk förväntar sig att en sådan sallad ska smaka).

2. Vad gör vi åt det?

Det hoppfulla kommer i svaren från ett par producenter på frågan hur vi ska minska mängden tillsatser i allmänhet, och de tveksamma tillsatserna tillsatserna i synnerhet. Christina på ICA berättade i inledande mejl att arbetet är i full gång:

“Inom ICA har vi under det senaste året påbörjat arbetet med att minska användningen av tillsatser. Vi har särskilt haft fokus på färgämnen och glutamat. […] Jag håller fullkomligt med dig om att tillsatserna bör begränsas i livsmedlen och arbetar därför intensivt med detta sedan i höstas.”
“Vad gäller vetetortillan så blev jag vid min genomgång av produkterna ganska upprörd över antalet tillsatser. Det ska åtgärdas!”

Jag ringde ett par dagar senare och fick veta mer om det konkreta arbetet och när vi kan räkna med en förändring:

Satsningen på “I love Eco” är ett led i att stärka utbudet men vissa områden, som till exempel charkprodukter, är svåra. Vi tog fram ekologisk KRAV-märkt korv för några år sedan, men sålde inte eftersom den var för grå. Samtidigt är det idag svårt att få tag på en varmrökt skinka utan glutamater, och så ska det naturligtvis inte vara.
Genomgången av de egna produkterna är nu klar och ett förslag om vilka tillsatser som ska tillåtas i dessa ska läggas före sommaren. Utgångspunkten hittills har varit att bara använda de tillsatser som sedan tilläts före 1999, alltså inte de 90 ämnen som tillkom på grund av vårt EU-medlemskap. Efter genomgången har dessutom ytterligare ett antal blivit rödmarkerade (vilka är ej offentligt av konkurrensskäl). Närmast följer beslut i ledningen och nya specifikationer, sedan sker nya upphandlingar under det kommande året.

Christine nämnde också att de våta rörorna är svåra att utveckla. ICA har mellan 12 och 15 E-nummer i produkter som potatissallad och skaldjursröra, och det tog tydligen ett par år att få dessa i säljbart skick. Men jag kollade just på min lokala ICA och såg att Kosterfiskarn’s tre röror såg ut att ha mellan 5 och 6 E-nummer, så helt omöjligt kan det ändå inte vara att ta fram varianter med färre tillsatser.

Hos bröderna Franzén är förändringsarbetet i sin linda men svaret var ändå positivt, och understryker faktiskt svaret från Christine på ICA:

Det konserverande medlen kan vi ta bort för hållbarhet räcker gott och väl. Stabiliserande medel kan jag inte svara om vi kan vara utan, måste kontrollera detta först. Vi kokar också ägg här och har citronsyra i, dels för konserverande del men även för att undvika att gulan blir mörk, men vi kan ha salt i stället tror jag. Det som är viktigt ur hållbarhetssynpunkt för oss är att hålla lågt PH-värde på produkterna.”
“Vi har försökt sälja produkter med kortare hållbarhet och det är inte så lätt alla gånger för butikerna vill så lång säljtid som möjligt. Jag har dock märkt en förändring för vi har fått förfrågan om produkter med så lite E-nummer i som möjligt. Det är de stora butikerna (ICA Maxi) som vill ha det, och vi kommer tillgodose dem med detta.
“Jag tackar för ditt engagemang och lovar att vi kommer jobba mycket för att förbättra vad vi kan. Frukostsnacket var givet idag, det är många som blivit involverade.”

KRAV tillåter idag 28 tillsatser. En som inte tillåts är Nitrit, vilket tydligen gör att mycket KRAV-godkänt kött till sist ändå hamnar i produkter som inte blir KRAV-märkta. Såhär säger Jakob:

Vår syn på tillsatser är att vi bör klara oss med ett minimum och att dessa inte ska vara syntetiska utan alltid naturliga. Det är svårt att leva upp till men vi har den ambitionen.

3. Kritik mot tävlingen

Jag har inte bara fått lovord för tävlingen, flera kommentarer vänder sig mot att den bara sätter fokus på antalet E-nummer. En av de kritiska kommentarerna kom från Emil. Jag mejlade honom för att lära mig mer, och avslutar här med ett utdrag ur hans svar, om inte annat för att påminna om att det ryms många åsikter i debatten:

Många sätter likhetstecken mellan “dödligt gift” och E-numren. När du utlyser en tävling tycker jag att du kastar bensin på den elden […]. Gör tillräckligt många detta tillräckligt ofta så kommer det till slut att vara en sanning att tillsatser är dödliga gifter.
Personligen skulle jag nog helst vilja att vi helt går ifrån att ha ingredienser typ smör, ägg mjöl m.m. till att ha livsmedel helt framställda från rena substanser. Dels får man då en så jämn produkt som möjligt, och dels en total spårbarhet om det skulle vara nödvändigt.

Uppdatering 11 maj
Jag insåg efter ett tag att mina problem berodde på en överdriven inriktning på mat med tillsatser. Istället för att gå till plastikkirurgen tog jag tag i det egentliga problemet (och passade samtidigt på att raka mig) och genast mår jag dubbelt så bra!

Som en tumregel bör man undvika att…
…spela brännboll med en bläckfisk
…leka ryska posten med en elektrisk ål
…leka kull med en skorpion
…spela memory med en guldfisk
…leka kurragömma med en kameleont
…leka blindbock med en krokodil
…ha kramkalas med en anaconda
…leka doktor med en mördarsnigel
…följa John med en inälvsmask
…hoppa bock med en enhörning

Erik Edlund från Umeå!

Som sig bör har jag genomfört en segerintervju med just segraren:

- Grattis Erik! Hur känns det?
- Ja du, det är lite blandade känslor. Det är nog som för australiensaren som låg fyra i finalen i kortbaneskridsko, men tog OS-guld när alla andra föll eller blev diskade. Men jag vann, det är ju kul!
- Japp, du vann! Och du driver en webbsida som heter Matfrisk med tillhörande blogg, så jag förstår att bra mat är något som engagerar dig.
- Det är ett fascinerande ämne. Jag var i flera år zoohandlare och gick då kurser om hund- och kattmat. Min känsla är att det bedrivs mer åsiktsfri forskning där än när det gäller vår egen mat. När jag sedan själv fick typ 2-diabetes blev det än mer intressant att lära mig om vår egen kost.
- Vilka inspirationskällor har du haft?
- När jag läste Lars-Erik Litsfeldts “Fettskrämd” och Sten Sture Skaldemans “Ät dig ner i vikt” föll pusselbitarna på plats. Idag äter jag mat jag mår mycket bättre av, håller vikten och min diabetes i schack och har faktiskt också ett lägre matkonto genom att vi nästan aldrig behöver slänga mat.
- Åter till det här med tillsatserna. Hur är du som konsument, läser du listan över ingredienser?
- Javisst! Även om jag idag i stort sett vet vad jag ska handla vänder jag ofta på andra varor bara för att kolla innehållet.
- Har du några tips?
- Grundregeln är att en ingrediensförteckning ska vara kort. Och om jag ska peka ut en tillsats att undvika blir det smakförstärkare i allmänhet och natriumglutamat (E621) i synnerhet.
- Tack Erik, och grattis än en gång till vinsten!
- Tack!

Ett E-nummer innebär förstås inte att en ingrediens är farlig. Alla tillsatser måste vara godkända av EU, och då får de också ett E-nummer. Det borde innebära att de är ofarliga, men så enkelt är det inte.

1. Det intressanta är inte bara att fråga sig om tillsatserna är skadliga, utan varför de tillsätts. Om en matvara behöver tillsatser för att ge bättre färg, konsistens och smak samt förlänga hållbarheten tyder detta på att råvarorna höll dålig kvalitet och/eller att kvaliteten har försämrats vid tillverkning, transport och lagring. För mig tyder fler tillsatser alltså på att det är sämre mat.

2. Det finns många tillsatser som har kända eller misstänkta hälsorisker eller biverkningar. EU antog i fjol ett förslag att ompröva samtliga tillsatser med E-nummer, bland annat efter en insats av vår svenska eu-parlamentariker Åsa Westlund, men den granskningen är ännu inte utförd.

3. När man avgör vilka tillsatser som ska godkännas och i vilka mängder testas de alltid bara en i taget. Det gör att vi inte har någon koll på “cocktaileffekten” som uppstår då vi äter en blandning av E-nummer. I vissa fall är det till och med känt att en kombination är farlig! Tidigare idag fick jag ett mejl där det framgick att den relativt vanliga kombinationen E211 och E300 leder till att det bildas skadlig bensen i kroppen.

4. Det finns en genomgång hos KRAV av vilka 28 tillsatser de tillåter för att en matvara ska bli KRAV-märkt (sista stycket). Min tolkning är att dessa räcker för att maten ska vara bra för mig som konsument. Övriga 368 godkända E-nummer är inte främst till för mig utan det är producenten och butiken som tjänar på att de tillsätts.

Till den som vill lära sig mer rekommenderar jag varmt Mats-Eric Nilssons bok “Den hemlige kocken“.

Så till svaren från Livsmedelsverket. Eftersom samma tillsats kan förekomma många gånger bland ingredienserna är det svårt att bedöma den totala mängden. Jag frågade därför vilka regler som gäller för angivandet av tillsatser, och även om de vet vilken mängd tillsatser vi äter per år. Slutligen bad jag om en kommentar till tävlingen och dess topplista:

Hej Håkan.
När det gäller deklaration av sammansatta ingredienser i ett sammansatt livsmedel finns, enligt reglerna, två vägar att gå. Tillverkaren kan välja att slå sönder alla ingrediensförteckningarna och lägga in den på sin rätta plats i en fallande skala, eller så kan han välja att ange den sammansatta ingrediensen på sin plats i den fallande skalan. Det sista är det absolut vanligaste och därmed kan det bli upprepning av tillsatserna. Tillverkaren måste dock alltid ha kontroll över att den totala tillåtna halten inte överskrider de regler som finns för det slutliga livsmedlet.
Tillsatsernas mängd i ett livsmedel är liten och därför hamnar tillsatserna nästan alltid sist i respektive ingrediensförteckning. Du kan få en hint om hur mycket tillsatser det finns i en viss produkt om du tittar i föreskrifterna om tillsatser, LIVSFS 2007:15. Oservera dock att där anges maxhalten och att använda halter oftast är lägre.

Livsmedelsverket har inga siffror över hur mycket livsmedelstillsatser som totalt används i livsmedelstillverkningen i Sverige. Det är möjligt att branschorganisationen Livsmedelsindustrierna har siffror över detta.

Livsmedelsverket ställer inte upp med kommentarer på din tävling. Vi ger aldrig sådana kommentarer.
Med vänlig hälsning