Dagens vers, 10 december 2008
Igår kväll snöade jag in på romerska diktare. Det har aldrig hänt förut, min klassiska bildning är hart när befintlig. Och så i morse fick jag en kommentar från signaturen ab, där hon hade med en vers av Catullus (källa):
”Låt oss leva, min Lesbia
Låt oss leva, min Lesbia, låt oss älska,
och de knarriga gubbars sura skvaller,
låt oss det till en vitten jämnt värdera!
Solar kunna gå ned och åter uppstå -
oss, när en gång det korta ljuset falnar,
oss finns endast en enda natt att drömma.
Giv mig tusende kyssar och sedan hundra,
tusen sedan på nytt och åter hundra,
sedan tusen igen och sedan hundra …
Och när så vi har kysst ett otal tusen,
låt oss blanda ihop dem, så vi vet ej
och så avundsjuk ondska ej kan nå oss
för man hör att vi kysst så många kyssar.”
Snyggt och vackert på samma gång. Det måste jag givetvis parafrasera!
Bengt O. Karlsson har skrivit en del om flockbeteendet som uppstår i och med de nya kanalerna för alla oss amatörer att göra vår röst hörd: bloggar, wikipedia, forum, web 2.0 och allt vad vi kallar det. T.ex en lång fundering kring amatörkulten och en skojig drapa om hemskheten med IPRED.
I en tid när individualismen står högt i kurs verkar det allt viktigare att vi tycker likadant, särskilt i frågor som vad Lars Danielsson egentligen gjorde den där julhelgen, eller hur korkat det är med FRA. Bäst att driva med fenomenet så ingen får för sig att jag är ett flockdjur.
Låt oss älska min blogg
Låt oss skriva, min vän, låt oss blogga
och gammelmedias surrande skvalp
låt oss värdera det till ett korvöre jämnt!
Beslut kunna fattas och lagar stiftas -
oss, när en gång det korkade bruset tystnar,
oss återstår endast en enda sak: att döma.
Giv mig tusen medhåll och åter hundra,
tusen sedan på nytt och åter hundra,
sedan tusen och sedan hundra tusen …
och när vi så har skrivit ett otal kilobyte,
hamnar vi på bloggtoppen, trots att vi intet vet,
så De Ondas avundsjuka kan väckas mot oss
för man ser att vi bloggat så många inlägg.
YES!!! Där var det ju, citatet jag slänger mig med lite då och… nej, inte så ofta sen jag gifte mig…
Och det var rätt - nån sa tusen och åter tusen, men det jag lärde mig för många år sen sitter bättre än det jag lärde mig häromdagen.
Din pastisch är suverän! Jag bugar, orimmat!
Comment by Bloggblad — 10 Dec 2008 @ 23:50
Bloggblad: Du är så lärd och bildad!
Svårt att lära om, lära nytt, säger du? Jag har fullt sjå att lära mig skillnaden mellan plagiat, pastisch, parafras och havrefras.
Comment by hakke — 11 Dec 2008 @ 7:32
Tjusigt!
Comment by Översättarhelena — 11 Dec 2008 @ 8:22
Överdängarhelena: Tack! Jag litar på att du kommer med en latinsk översättning om någon skulle så önska.
Comment by hakke — 11 Dec 2008 @ 9:53
Man tackar och bugar för länkarna men än mer för den briljanta pastischen! Strålande. “Da mi basia mille, deinde centum” - med sånt kunde man imponera på tjejer förr i världen åtminstone om dom gick på reallinjen.
A propos Catullus så skriver Malte Persson just nu om hur man översätter ett av Catulli mest berömda epigram: Odi et amo. Läs det gärna.
Comment by Bengt O. — 11 Dec 2008 @ 10:03
Bengt O.: Tack själv för dina kritiskt granskande funderingar över moderna flockbeteenden. Och för länken till Malte. Länge sedan jag var inne där, lite barnsligt men han sågade en av mina kommentarer (jag försökte vara lustig) jäms med fotknölarna för ett par år sedan.
Comment by hakke — 11 Dec 2008 @ 11:02
Roligt att vara till nytta, kunna hjälpa Bloggblad ur hennes undran och dessutom inspirera till en snygg pastisch!
Comment by ab — 11 Dec 2008 @ 23:08
Stiligt Hakke. Sånt här excellerar du i.
Och: Korvöre! Åh vad längesen! Kan man inte starta nån slags stödföreing för utrotningshotade ord? “Korvöre” måste ju vara den etymologiska motsvarigheten till nån liten darrig pungmus som det bara finns femton av i världen.
Comment by Anders — 11 Dec 2008 @ 23:16
Korvöre, är inte det ett av de klassiska “kalle-anka”-orden? Du vet, som rosenrasande, läskeblask och Långbortistan. Det var visst ett par språkvetare som hade serietidningsöversättning som extraknäck. Visst blev man bildad av Kalle Anka & Co!
Comment by Bror Filip — 11 Dec 2008 @ 23:47
Och jovisst, inte är det nån vits att försöka skriva på vers med den i släkten. Men vi brukar spara och rama in hans julklappsverser.
Comment by Bror Filip — 11 Dec 2008 @ 23:52
ab: Lite bildning har ingen dött av. Det skulle vara miss bildning då (syster till sär skrivning).
Anders: Jag tyckte “korvöre” lät modernare än “vitten”, men det är inte med mycket. Stödföreningen har mitt fulla stöd. (Ja, jag har druckit lite lite Famous Grouse.)
Filip: Aha, det skulle kunna stämma. Och jo, det var tydligen några språkligt välutbildade lundensare som översatte KA&CO där i början. Kanske fortfarande? (Och visst är det vits, jag blir glad för den allra minsta lilla vers. Bara den sitter på ett hårt paket!)
Comment by hakke — 12 Dec 2008 @ 0:39
Tips: Havrefras är det enda som knastrar i munnen av de orden!
Comment by Bloggblad — 12 Dec 2008 @ 16:02
Imponerad!
Snygg postisch, som sagt.
Comment by Ingela — 12 Dec 2008 @ 18:30
Bloggblad: Det beror allt lite på. Det finns pastischer med knastertorrt språk, fast det kanske mest knastrar i örat?
Ingela: Tackar. Nästa gång får det bli en snygg pistasch.
Comment by hakke — 12 Dec 2008 @ 18:57
Det är kanske bättre, jag har svårt att tro att du klär riktigt i det förra.
Comment by Ingela — 13 Dec 2008 @ 10:53
Ingela: Jag klär bäst i en parodi på en grönaktig lösfläta.
Comment by hakke — 13 Dec 2008 @ 11:44