Branschens kommentarer till E-nummertävlingen
Innan jag lägger E-nummertävlingen bakom mig vill jag sammanfatta några av kommentarerna , som i vissa fall är mer hoppfulla än jag förväntat mig.
1. Varför har vi tillsatser?
En tidig reflektion var att ICA fanns med på topplistan med flera av sina varumärken (ICA, ICA Gott Liv och Euroshopper). Via informationsavdelningen fick jag tag på deras ansvariga dietist Christina Karlsson, som vinnlagt sig om att svara mig både via e-post och telefon.
“I den pågående debatten är det viktigt att komma ihåg att alla tillsatser inte är av ondo, eftersom de ibland behövs för att produkterna ska vara säkra att konsumera. Exempel på sådana tillsatser är [dels] nitrit i charkprodukter, som förhindrar tillväxt av den livsfarliga botulinumbakterien, [dels] konserveringsmedel som används för förhindra tillväxt av mögelsvamp, som också kan vara skadlig för konsumenten.”
“Majoriteten av dagens konsumenter vill inte ägna tid på vardagarna åt att laga mat från rena råvaror utan efterfrågar mer och mer halv- och helfabrikat. Produkterna blir då mer sammansatta, vilket i sig kräver vissa tillsatser – för att rätten ska hålla sig fräsch, se aptitlig ut efter uppvärmning etcetera. ICA anser dock att det är viktigt att ifrågasätta varje tillsats.”
“[Tillsatserna] har ju under många år inte varit en fokusfråga vare sig för konsumenterna eller för oss. Istället har fokuset legat på bekvämlighet och pris. Nu betalar vi priset för detta!”
Den segrande produkten var ju Rybergs lätta skagenröra, med hela 23 E-nummer. Tillverkaren Foodmark har precis som trean Mikaels Livlina valt att inte svara på mitt mejl. Jag får därför nöja mig med att citera svaret från Mona Holdo, kvalitetsansvarig på FoodMark, ur artikeln i SvD:
“Det är såklart ingen rolig tävling att vinna. Men vi välkomnar den här typen av debatt.”
“Eftersom det här är en lättprodukt måste majonäsen bort och ersättas av vatten. För att det inte då ska bli en soppa och för att den ska hålla krävs det att man stadgar upp produkten med olika ämnen. Flera ämnen kräver i sin tur andra ämnen för att fungera.”
När jag kontaktade tvåan Bröderna Franzén fick jag däremot ett snabbt och bra svar från deras marknadschef Mårten Franzén. Här hans kommentar till varför räkbomben innehåller så många E-nummer:
“Jag har inget direkt försvar utan bara en förklaring. Vi tillverkar bara röra som läggs emellan brödskivorna resten av produkterna köper vi och monterar. Vi tillsätter alltså två E-nummer som är stabiliserande och konserverande. “
Och såhär kommenterar Jakob Falkerby på KRAV mängden E-nummer i topplistans produkter:
Intressant och skrämmande att läsa om tillsatserna. Det skulle helt klart gå att göra en liknande produkt utan alla dessa tillsatser. Troligen skulle den ha kortare hållbarhet, inte klara att förvaras utanför kyla så länge och säkert inte smaka likadant (kanske bättre, men inte så som folk förväntar sig att en sådan sallad ska smaka).
2. Vad gör vi åt det?
Det hoppfulla kommer i svaren från ett par producenter på frågan hur vi ska minska mängden tillsatser i allmänhet, och de tveksamma tillsatserna tillsatserna i synnerhet. Christina på ICA berättade i inledande mejl att arbetet är i full gång:
“Inom ICA har vi under det senaste året påbörjat arbetet med att minska användningen av tillsatser. Vi har särskilt haft fokus på färgämnen och glutamat. […] Jag håller fullkomligt med dig om att tillsatserna bör begränsas i livsmedlen och arbetar därför intensivt med detta sedan i höstas.”
“Vad gäller vetetortillan så blev jag vid min genomgång av produkterna ganska upprörd över antalet tillsatser. Det ska åtgärdas!”
Jag ringde ett par dagar senare och fick veta mer om det konkreta arbetet och när vi kan räkna med en förändring:
Satsningen på “I love Eco” är ett led i att stärka utbudet men vissa områden, som till exempel charkprodukter, är svåra. Vi tog fram ekologisk KRAV-märkt korv för några år sedan, men sålde inte eftersom den var för grå. Samtidigt är det idag svårt att få tag på en varmrökt skinka utan glutamater, och så ska det naturligtvis inte vara.
Genomgången av de egna produkterna är nu klar och ett förslag om vilka tillsatser som ska tillåtas i dessa ska läggas före sommaren. Utgångspunkten hittills har varit att bara använda de tillsatser som sedan tilläts före 1999, alltså inte de 90 ämnen som tillkom på grund av vårt EU-medlemskap. Efter genomgången har dessutom ytterligare ett antal blivit rödmarkerade (vilka är ej offentligt av konkurrensskäl). Närmast följer beslut i ledningen och nya specifikationer, sedan sker nya upphandlingar under det kommande året.
Christine nämnde också att de våta rörorna är svåra att utveckla. ICA har mellan 12 och 15 E-nummer i produkter som potatissallad och skaldjursröra, och det tog tydligen ett par år att få dessa i säljbart skick. Men jag kollade just på min lokala ICA och såg att Kosterfiskarn’s tre röror såg ut att ha mellan 5 och 6 E-nummer, så helt omöjligt kan det ändå inte vara att ta fram varianter med färre tillsatser.
Hos bröderna Franzén är förändringsarbetet i sin linda men svaret var ändå positivt, och understryker faktiskt svaret från Christine på ICA:
Det konserverande medlen kan vi ta bort för hållbarhet räcker gott och väl. Stabiliserande medel kan jag inte svara om vi kan vara utan, måste kontrollera detta först. Vi kokar också ägg här och har citronsyra i, dels för konserverande del men även för att undvika att gulan blir mörk, men vi kan ha salt i stället tror jag. Det som är viktigt ur hållbarhetssynpunkt för oss är att hålla lågt PH-värde på produkterna.”
“Vi har försökt sälja produkter med kortare hållbarhet och det är inte så lätt alla gånger för butikerna vill så lång säljtid som möjligt. Jag har dock märkt en förändring för vi har fått förfrågan om produkter med så lite E-nummer i som möjligt. Det är de stora butikerna (ICA Maxi) som vill ha det, och vi kommer tillgodose dem med detta.
“Jag tackar för ditt engagemang och lovar att vi kommer jobba mycket för att förbättra vad vi kan. Frukostsnacket var givet idag, det är många som blivit involverade.”
KRAV tillåter idag 28 tillsatser. En som inte tillåts är Nitrit, vilket tydligen gör att mycket KRAV-godkänt kött till sist ändå hamnar i produkter som inte blir KRAV-märkta. Såhär säger Jakob:
Vår syn på tillsatser är att vi bör klara oss med ett minimum och att dessa inte ska vara syntetiska utan alltid naturliga. Det är svårt att leva upp till men vi har den ambitionen.
3. Kritik mot tävlingen
Jag har inte bara fått lovord för tävlingen, flera kommentarer vänder sig mot att den bara sätter fokus på antalet E-nummer. En av de kritiska kommentarerna kom från Emil. Jag mejlade honom för att lära mig mer, och avslutar här med ett utdrag ur hans svar, om inte annat för att påminna om att det ryms många åsikter i debatten:
Många sätter likhetstecken mellan “dödligt gift” och E-numren. När du utlyser en tävling tycker jag att du kastar bensin på den elden […]. Gör tillräckligt många detta tillräckligt ofta så kommer det till slut att vara en sanning att tillsatser är dödliga gifter.
Personligen skulle jag nog helst vilja att vi helt går ifrån att ha ingredienser typ smör, ägg mjöl m.m. till att ha livsmedel helt framställda från rena substanser. Dels får man då en så jämn produkt som möjligt, och dels en total spårbarhet om det skulle vara nödvändigt.

Din tävling var bra, även om det finns en liten risk att “alla” E-nummer betraktas som farliga gifter. En större risk är att alltsammans ännu en gång rinner ut i sanden, tyvärr. Vad vi behöver är en matrevolution där det blir normalt att laga egen mat igen, inte bara köpa kokböcker!
Jag blev lite bestört över att nitrit behandlas som om den vore ofarlig, vi hade faktiskt en enorm nitritdebatt på sjuttiotalet eftersom nitriten är cancerogen och mest tillsätts för att göra korven röd. Jag är fortfarande djupt skeptisk inför charkuterier och köper väldigt lite av det.
Comment by ab — 12 May 2008 @ 22:18
ab: Jag håller med om risken att debatten avklingar och allt återgår till det normala.
Jag är inte annorlunda än de flesta andra i det avseendet att jag helst av allt bara vill kunna gå in på ICA, Konsum, Tempo eller Willys och lasta vagnen full med de saker vi behöver hemma, utan att behöva läsglasögon och högskoleexamen i kemi. Det är väl bra om debatten ökar min egen och andras kunskap om vad maten innehåller, och eventuella risker, men ännu bättre om matindustrin och myndigheter ser till att minska på skiten och bara sälja saker vi mår bra av.
När det gäller nitrit minns jag vagt den gamla debatten, framför allt för att den inbegrep de läskigt röda danska korvarna. Jag vet inte om nitrit idag betraktas som ofarligt, eftersom KRAV t.ex. fortsätter att säga nej, men det är tydligt att en aktör som ICA är mer rädda för att dagens produktionsmetoder annars ska leda till utbrott av botulism än att det regelmässiga användandet av nitriter ska vara skadligt.
Comment by hakke — 13 May 2008 @ 8:14
Intressant läsning. Tack!
Comment by Kinna — 13 May 2008 @ 9:12
Hej. En mellanrapport från Finland där din utmärkta idé lever vidare åtminstone ännu till midsommar. Jag har överraskats av stort mediaintresse (en kvällstidning gjorde ett helsidesreportage av spektaklet) och det har kommit rikligt med bidrag till tävlingen. Jag har även ställt mig undrande över de synnerligen E-ländiga produkterna, som har föreslagits. För närvarande leder en godisblandning fylld med så mycket E-koder som 32 st! Det är inte klokt!
Jag råkade ut för i stort sett samma fenomen som du: Företagen ger mycket motvilligt kommentarer om sina produkter och många kommentarer, telefonsamtal och e-post har pekat på det negativa i en dylik tävling. Fokus lär ska ligga fel om bara antalet är gällande. Mängden E-koder lär ska vara på en trygg nivå i alla produkterna trots att de i vissa fall är så många. Jag fortsätter och pinar företagen och även om jag medger att mängden E-koder inte är det enda E-ländiga i detta E-venemang, så håller jag fast vid att en tävling av detta slag har ett propagandavärde till fördel för en riktig, hälsosam kost!
Skall hålla ett vakande öga på din utmärkta blogg i fortsättningen.
Christer Sundqvist
näringscoach, FD
Pargas, Finland
Comment by Christer Sundqvist — 13 May 2008 @ 9:51
Kinna: Vars-E-god!
Christer: Vad kul att det ger såna ringar på vattnet. Fast jag ska väl inte säga att det är kul med en produkt som har 32 tillsatser. Möjligen för den detektiv som hittade eländet, men kanske inte för oss som äter det.
Hade jag förstått finska hade jag säkert också kallat din blogg utmärkt och låtit mitt öga vaka tillbaka, men det gör jag inte så du får uppdatera mig när tävlingen är slut eller den får ny spännande uppmärksamhet.
Comment by hakke — 13 May 2008 @ 21:26
Kosterfiskarn har ju riktig majonäs vilket ger en fet produkt. Det är de magra produkterna som behöver så mycket tillsatser. Det blir t.ex. helt nödvändigt med stabiliseringsmedel.
Om man vill slippa tillsatser så är mitt tips att undvika nyckelhålsmärkt mat.
Comment by Johanna Söderlund — 16 May 2008 @ 12:20
Johanna: Jag tänkte på det när jag som hasitgast läste deras ingrediensförteckning att det stod “majonäs” som en en ingrediens. Och hoppades att det innebar att de använder äkta majo.
Jag har själv aldrig varit del av light-trenden, så nu när det verkar vara en anti-light-trend blir jag automatiskt en del av den.
Comment by hakke — 16 May 2008 @ 14:10