hakke snackar

TÄVLINGEN fortsätter till 30 april, så fortsätt rota runt i hemmet och matbutiken och hjälp mig ta reda på vilken “matvara” som har flest E-nummer!

Jag har liksom många andra upptäckt att det kan vara svårt att tolka innehållsförteckningarna. Vissa anger tillsatsernas namn, andra anger deras E-nummer. På sammansatta varor (sallader, mackor och liknande) kan samma E-nummer dessutom förekomma flera gånger. Jag har frågat Livsmedelsverket hur detta stämmer med regeln om att alla ingredienser ska anges i fallande ordning efter sin vikt, och återkommer om och när jag får svar.

Kommentarer har alldeles rättmätigt påpekat att det är skillnad på tillsatser och tillsatser (något som tävlingen dock inte tar hänsyn till, här räknas alla E-nummer). Här är några länkar för er som vill läsa mer på nätet om vad tillsatser är, deras funktion och eventuella faror:

Tillsatser i mat (Livsmedelsverket)
E-nummernyckeln (Livsmedelsverket)
E-nummerguiden (Jesper Tofts klassificering, på danska)
Vad är det du äter? (KRAV - sista stycket listar tillsatser de godkänner)
Tillsatser i vår mat (länksamling från Konsumenter i Samverkan)
Tillsatser, sötningsmedel, smak- och färgämnen (Regeringskansliet)
Livsmedelstillsatser (EU-upplysningen länkar till relevanta direktiv)

I bokform rekommenderas alltså “Den hemlige kocken” som i slutet har tabell med funktion, ursprung och kända hälsorisker för alla E-nummer. Jag har också blivit tipsad om Tommy Svenssons “Handbok för den kräsne konsumenten“, men har inte införskaffat eller läst denna ännu.

Förra våren när vi semestrade i Mexico köpte vi ett paket chicle, vilket är namnet på kådan från trädet Manilkara Zapota, och ursprunget till vårt moderna tuggummi. Gott och helt naturligt, men äkta chicle finns tyvärr inte att köpa på min lokala Ica-butik. Dessutom har min tandläkare rekommenderat mig att tugga sockerfritt xylitol-tugummi, och man tjafsar inte gärna med den som håller i borren, eller hur?

Med anledning av den pågående tävlingen vände jag nyss på påsen och läste det finstilta, och det ser att detta “nyttiga” tuggummi består av:

• Sötningsmedel (Xylitol, Sorbitol, Mannitol, Aspartam, Acesulfam K)
• Gummibas (innehåller lecitin från sojaböna)
• Aromer
• Förtjockningsmedel (E414)
• Fuktighetsbevarande medel (E422)
• Färgämne (E171)
• Ytbehandlingsmedel (E903)
• Antioxidant (E320)

Plötsligt får jag en en betydligt sämre smak i munnen av Wrigley’s Extra Eukalyptus.

Men vill man inte tugga eländet finns det exempel på andra skojiga användingsområden för tuggummi, som de här fina skulpturerna av italienske konstnären Maurizio Savini! Jag påminns också om den kusliga uppenbarelse jag möttes av på hallbordet för några år sedan: