Massbrev
Usch. Jag som aldrig skickar massbrev, nu har jag skickat ett, inte bara en utan två gånger. Är det värt det? Kommer alla mina vänner att hata mig nu? Jag bävar. (Jag försöker i alla fall, men jag vet knappt hur man gör när man bävar. Ska man bita på naglarna? Eller ska jag kanske låta kroppen fyllas av svallningar och små skakningar, som någon slags inre jordbävning?)
Jag tror mest på det där om en inre jordbävning. (Och jag har skrivit på uppropet för länge sen!)
Comment by Ö-Helena — 10 Apr 2008 @ 6:53
Ö-Helena: Inre jordbävning alltså. Det är säkert därför jag spiller ut mitt kaffe bland viktiga pappet och inte mindre viktiga bokstavstangenter (t.ex. semikolon!) på jobbet idag.
Comment by hakke — 10 Apr 2008 @ 7:24
man ska nog sitta och småskaka och bäääääva lite inombords.
men skäms inte, det är för en bra sak, såsom jobbande i typ offentlig sektor håller jag med, den usla skolmaten har tvingat mig till att kocka för fullt och har numer alltid matlåda
Comment by dot — 10 Apr 2008 @ 20:56
dot: Aha, med din vokalisering ser jag framför mig att jag sitter och småskakar och låter som ett skrämt lamm där jag bä-hä-hääävar.
Comment by hakke — 11 Apr 2008 @ 5:59
Det var bra gjort!
Comment by Bloggblad — 11 Apr 2008 @ 16:32