Dagens vers, 11 februari 2008
Vad ska jag säga? Allt beror förmodligen på Al Gore och hans obekväma gamla sanning. Själv är jag faktiskt i grunden en obotlig romantiker.
Jord och luft, eld och vatten
jag fick en mardröm härom nattenEld och vatten, luft och jord
på vår planet begicks ett mordVatten, eld och jord och luft
livet fick det ganska tufftLuft och jord, vatten, eld
den skyldige blev aldrig fälld

Eftersom min dikt redan är utgiven och “copyrightad” törs jag lägga ut den som en kommentar här: (ids inte tänka ut nåt nytt svar)
Jorden får vi låna
eld och luft och hav
solen, stjärnor och måne
är gåvan livet gav
Allting som växer lever
tillhör vår jord en tid
marken, djuren och molnen
ja, hela himlen vid
Människor har varandra,
vandrar mot samma mål
När ska vi tänka efter,
få jorden att bestå?
När ska vi börja dela,
hjälpa varandra att få
människor som är hela,
få alla att förstå?
Comment by Bloggblad — 11 Feb 2008 @ 14:47
Bloggblad: Man behöver ju inte tänka ut något nytt svar varje gång. Speciellt inte om man har ett bra svar på lager. Tack!
Comment by hakke — 11 Feb 2008 @ 15:41
Ja du, vad skulle jag göra utan mina fyllda byrålådor… nu när jag drabbats av prestationsångest och borde författa psalmtexter för fullt.
Comment by Bloggblad — 14 Feb 2008 @ 12:57