Att göra väl
Det är en vecka kvar till jul och välgörenheten är hetare än någonsin. Vid mitt besök hos optikern i Solna Centrum passerade jag säkert 7-8 olika erbjudanden om att skänka pengar till goda ändamål. “Köp en kram, skänk en slant. Minns du vad du fick i julklapp 2006?”
Man kan ju undra varför uppmaningarna att hjälpa andra har tilltagit så väldigt nu. Kan det möjligen beror på att a) välfärden blivit så nedmonterad att välgörenheten behövs mer än någonsin b) allt fler entreprenörer inser att förmedlingen av välgörenhet mot en courtage på 40% av insamlade medel är en finfin affärsidé, eller c) vi får inte plats med fler pryttlar i våra trånga hem så vi kan lika gärna döva det dåliga samvetet som Al Gore gav oss med lite välgörenhet?
Hur som helst är välgörenhet i ropet. Cancerforskningen slår ut Halloween i konkurrensen om oktoberlönen, och pengar till välgörande ändamål ligger högt på listan över de julklappar vi vill ha av arbetsgivaren. Snart få vi väl en motsvarighet till Slate 60 som årligen listar de mest givmilda bidragsgivarna i USA.
Läge alltså för fifflare och bågare att lura skjortan av oss för egen vinning. Kanske också läge att ägna en kritisk reflektion över fenomenet välgörenhet, såsom exempelvis bloggarna Lasse och Magnus gör.
Vill man skänka pengar rekommenderas ett besök på följande två webbplatser:
1) SFI har listan på alla organisationer med 90-konto, som alltså står under övervakning och kan anses seriösa.
2) Frii har en lista över de organisationer som inte kan anses seriösa. Och som lustigt nog ofta har namn som intill förväxling liknar de seriösa organisationerna.
(Mitt eget tips vad gäller internationell välgörenhet är, som alltid, Diakonia.)
man ska inte tävla i att vara snäll man ska bara vara det
unicef äger
Comment by embryo — 17 Dec 2007 @ 18:06
eller d) välfärden har ökat så mycket att fler anser sig ha råd att ge till välgörenhet?
Comment by Thorvald — 17 Dec 2007 @ 18:34
embryo: Ju starkare desto snällare!
Thorvald: En lustig detalj är att först när välfärden ökade så minskade välgörenheten. Nu ökar den igen. Men visst tror jag att många ger för att de känner att de har råd, att det är rättvist. Tyvärr ger alltför många till lurendrejarna, och då har det ju förfelat sitt syfte lite.
Comment by hakke — 17 Dec 2007 @ 20:41
Finns väl ett mått av “köpa sig fri” även i välgörenhetsbranschen. När man lagt massvis av pengar på sig själv och sina nära, känns samvetet renare efter en hundring i en bössa. Dessutom har man kryssat av ytterligare en sak på sin välfyllda lista: “tänka på andra”.
Själv försöker jag att komma ihåg kontanter när jag firar gudstjänst. Kollekter är bra.
Comment by Lilla My — 18 Dec 2007 @ 9:17
Lilla My: Om jag får gissa så tror jag att “köpa sig fri” är den vanligaste drivkraften bakom välgörenhet (men förstås inte den enda). Och om det stämmer kan man fundera på varför det blivit så mycket vanligare de senaste två åren. Vad finns det för skäl bakom vårt ökade behov att köpa oss fria, eller beror ökningen bara på tsunamikatastrofen och rosa bandet, och på de lycksökare som följer i deras spår?
Comment by hakke — 18 Dec 2007 @ 11:02