Dagens vers, 20 oktober 2007
En tidig lördagmorgon på väg till gungorna. Det är klarblå himmel och isande kallt. Väl framme i parken skränar det vid papperskorgen. Samtidigt som jag ger dottern fart tar jag fram mitt skissblock, och med nerkylda fingrar ritar jag likt Picasso och skaldar likt Mikael Wiehe.
En skata, en kråka och en mås
de satt tillsammans och smorde sitt krås.En mås, en kråka och en skata
skulle dela en korvbit och började prata.En skata, en mås och en kråka
blev alldeles osams och började bråka.Det fanns mat åt alla så varför slåss?
Det vete fåglarna, förstås.
Tack till M för hjälpen med måsen!
Comment by hakke — 20 Oct 2007 @ 11:35
En rolig dikt… finns det gömda identiteter i den??? I så fall vet jag vem skatan är… Günther rimmar med munter (nåja nästan) så hade en av fåglarna varit gök skulle jag kunna varit den… kopplingen mellan hakke och hackspett är väl ganska klar också… men mås och kråka… (Håkan-kråkan??) mås-sås… tre tjejer i köket nää lite långsökt kanske… Det finns nog inte några gömda identiteter i dikten i alla fall…
Comment by Günther Fliesenburgh — 21 Oct 2007 @ 18:04
Günther: Wow! En så klockren litteraturanalys skulle jag själv aldrig prestera på nykter kaliber.
Versen tillkom faktiskt efter ett besök i lekparken med dottern i arla morgontimman. Och i den mån den handlar om mänskligt beteende är den mer tänkt som en politisk kommentar än en opålitlig.
Comment by hakke — 21 Oct 2007 @ 19:47