Dagens vers, 20 oktober 2007
En tidig lördagmorgon på väg till gungorna. Det är klarblå himmel och isande kallt. Väl framme i parken skränar det vid papperskorgen. Samtidigt som jag ger dottern fart tar jag fram mitt skissblock, och med nerkylda fingrar ritar jag likt Picasso och skaldar likt Mikael Wiehe.
En skata, en kråka och en mås
de satt tillsammans och smorde sitt krås.En mås, en kråka och en skata
skulle dela en korvbit och började prata.En skata, en mås och en kråka
blev alldeles osams och började bråka.Det fanns mat åt alla så varför slåss?
Det vete fåglarna, förstås.
