Full fart men ingen mat
När konferensen i Gävle slutade vid lunchtid gav vi oss raskt iväg söderut i kollegans bil. I Gävlebro var det kö ut genom dörren och skylten vid Dragon Gate hade en överkryssad restaurang, så vi for vidare med oförrättat ärende och förorättad min. Jag premiärsurfade med mobilen och fick förslag på en restaurang ett par mil bort. Men den dubbelfiliga motorvägen sträckte ut sin långa svarta tunga åt vår hunger och vi kom aldrig till Tierp…
När vi körde upp i onsdags var det gamla vanliga E4:an från Björklinge till Gävle, men någon lustigkurre hade alltså passat på att inviga resten av den nya motorvägen medan vi var instängda i Per Ennes spegelsal. Behöver jag säga att samma lustigkurre hade undlåtit att inviga någon restaurang längs den nya vägen?
Vi kom ända till Knivsta, visserligen 20 minuter fortare än tidigare, innan hoppet väcktes. Nova Park hade stängt sin lunchservering ett par minuter innan vi kom, men de tipsade om Grekens Taverna och Bar inne i Knivsta. Och kors i taket, där fick vi äntligen beställa varsin pizza!
På köpet fick vi oss till livs ett naturfenomen. När vi tittade ut genom fönstret åt gården var det vackert höstväder, men när vi tittade genom fönstret mot vägen regnade det ganska bra. Personalen sken upp och förklarade att huset var hemsökt. De har drivit ställer i nio år och hunnit uppleva fenomenet många gånger. Allra värst var det en gång när regnet formligen öste ner i 45 minuter på vägsidan samtidigt som det var vackert väder och inte kom en droppe i trädgården. Gissa var de hade sin torkvinda?
Är det rent av så att du har hittat den exakta gränsen mellan inlands- och kustklimat?
Comment by Översättarhelena — 19 Oct 2007 @ 22:24
Översätterhelena: Japp! Gränsen är knivskarp i Knivsta. Hoppas nu inte att nya sträckningen på motorvägen förstör balansen bara.
Comment by hakke — 20 Oct 2007 @ 9:01