Sloganfrågan

11 Oct 2007

Under tiden jag var pappaledig blev företaget där jag jobbar uppköpt av ett betydligt större företag. Men vi gick inte bara från 900 anställda till 35 000, vi gick också från ett kärt gammat motto till en ny och helt obekant slogan:

“Engineering the flow of communication”

Idag träffade vi en av de nya kollegorna, han har nordiskt affärsansvar för en stor kundgrupp. Inför mötet kände jag att jag behövde kontemplera vår nya slogan för att komma på rätt våglängd, men vad betyder denna ramsa egentligen? De som översatt vår nya webbplats (av någon outrgrundlig anledning ännu inte publicerad för allmänheten) hade säkert svarat:

Byggande det flöde av kommunikation

Själv har jag ju läst på KTH. Om det ligger något i den uppblåsta reklamen från civilingenjörsförbundet kanske vår slogan snarare ska läsas såhär:

Engineering, the flow of communication

Det skulle onekligen lyfta fram Ingenjörskonstens betydelse för allt ifrån miljöbilar och rymdfärjor till facebook och polyfoniska ringsignaler. Men de som snarare ser ingenjörernas konster som ett hinder för kommunkationens flöde kanske hellre lägger till en liten bokstav…

Engineering the flow off communication

Nåväl. När det kom till kritan, eller rättare när den nya kollegan kom till vår (vårt?) whiteboard, visade sig vår slogan betyda att vi är världsledande på frankeringsapparater. Må dä.

Plötsligt fick jag vacuum på hjärnan

Vi brukar ibland handla begagnade kläder på Stadsmissionens butik. Utbudet kan variera, men de har riktigt bra priser på till exempel skor och kläder till dottern. Där kan man sannerligen inte tala om någon utsugning.

Det slog mig nyss (när jag satt och läste om affina transformationer i våra hjälpfiler) att det hade varit skoj om de ägnat sig åt en helt annan form av utsugning. Helt enkelt genom att de la alla begagnade grejer i plast och anslöt en vacuumpump.

Det kanske inte skulle göra så stor skillnad på en matservis eller ett par barnskor, men för många begagnade saker vore det nog ett lyft. Ett par jeans, en bättre begagnad kortlek, en poncho från 2005 eller en Nalle Puh-kopia från överskottsbolaget skulle se mycket skojigare ut om luften hade gått ur dem helt. Eller hur?