Jag har förstått att ett par bloggande centerpartister, Fredrick och Annie, har vånda inför riksdagens förestående omröstningen om FRA och signalspaning. Det får mig att tänka på en gammal fundering jag satte på pränt i Quarnevalens tidning Bruxanvisningen för sisådär sju år sedan.
Att sitta i Riksdagen verkar vara ett mellanting mellan att stå för sin åsikt och att lägga ner sin röst.
Tillägg:
När jag kikade på Fredrick Federleys inlägg råkade jag se att arkivet gick en bra bit tillbaka. Han började blogga ett halvår före mig. Jag läste för skojs skull några inlägg för att se hur språket såg ut i början, och hittade något förvånande ett inlägg med titeln “Hur partilojal är han” där Fredrick kritiserar en centerpartistisk riksdagsman för att inte vara lojal. Är inte det precis den kritik han nu värjer sig emot själv?
