Slöseri och slaveri

11 Dec 2006

Höstens fokus på miljöfrågor har väckt en fundering hos mig.

En vanlig dag när jag vaknar tar på mig mina bomullskläder, äter mackor med ost och skinka och dricker mitt te från Sri Lanka. Jag sätter mig i bilen, eldar upp lite bensin och kör asfalterade vägar över de broar ingenjörerna konstruerat.

Arbetsdagen tillbringar jag i min ergonomiska kontorsstol framför den bärbara datorn med en kopp brasilianskt kaffe vid min sida. Sedan åker jag hem igen till min uppvärmda lägenhet med rinnande vatten, lagar mat med exotiska grönsaker och tittar på tv. Rätt så ofta flyger jag någonstans i jobbet eller på semester. Och just nu är jag hemma och pappaledig nio månader.

Det säger sig självt att den insats jag gör på jobbet när jag håller mina presentationer och besvarar supportfrågor inte på långa vägar motsvarar det jag konsumerar, den välfärd jag åtnjuter. Om jag skulle vara med och odla maten, sy kläderna, bygga huset och vägarna, borra efter olja samt sätta ihop bilar, datorer och tv-apparater skulle jag väl behöva jobba 50 timmar om dagen.

Så hur går det ihop?

Det räcker inte som förklaring att vi specialiserar oss, även om det är en förutsättning. Det krävs åtminstone två saker till för att få ihop ekvationen:

1) Vi tar pengar ur spargrisen.
Den energi som jag gör av med under en dag, direkt och indirekt, skapar vi ur fossila bränslen och radioaktiva grundämen. Vi lever upp resurser som tagit miljoner år att skapa. När de är slut är de slut. Dessutom betalar vi inte ens avgifter som motsvarar de kostnader vi senare åker på för att ta hand om avfallsprodukterna, och deras följdeffekter.

2) Modernt slaveri.
Jag har ibland varit irriterad på amerikaner som inte inser att deras välstånd grundas på slaveriet; Tack vare den billiga arbetskraften hade man råd att bygga upp väldiga jordbruk och bomullsodlingar. Men min egen konsumtion idag är också beroende av arbetskraft som jobbar långa timmar till oerhört låga löner.

Det här håller väl inte i längden?
Eller det kanske inte går att ändra på?

6 Comments »

The URI to TrackBack this entry is: http://hakkesnack.blogsome.com/2006/12/11/sloseri-och-slaveri/trackback/

  1. “Slavarna” i Asien som sätter ihop din stereo får det allt bättre, snart kommer fackföreningarna, kollektivavtalen etc etc etc. Har du märkt vad som hänt i Korea? Läste någonstans att de har högre snittlön än vi. Det skulle man inte tro för tjugo år sedan. Vi har också varit där, men tog oss upp ur träsket, det är spelets regler. Att inte exploatera dem vore att förslava dem. Varför ska de inte ha det lika bra som vi? Är det där skon klämmer?

    Annars håller jag med dig om att vi förbrukar jordens resurser i osmakligt tempo. Men vi kan inte hålla resten av världen utanför i fattigdom, bara för att vi ska ha blå himmel och centralvärme.

    Comment by Attila — 12 Dec 2006 @ 0:04

  2. Hakke: En mycket tydlig reflektion. Vem ska betala tillbaka lånet som vi gör på vår jords resurser. Det är frågan som många “glömmer” att svara på.

    Attila: Du menar att vi ska få de också att låna ur vår jords resurser så att resurserna tar slut snabbare? Du tror inte det vore bättre om vi saktar ner på vårt lånande och försökte hitta en lösning på vårt lånande så att vi får en hållbar samhällskonstruktion som INTE skapar en större miljöskuld?

    Comment by Bengt — 12 Dec 2006 @ 5:07

  3. Man måste ändå tro att det går att ändra på. Annars kan man ju lika gärna gå och dra nåt gammalt över sig.

    Comment by Översättarhelena — 12 Dec 2006 @ 7:05

  4. Attila: Visst ska vi tillåta länder som varit/är fattigare än oss att konkurrera, men naturligtvis inte med barnarbete eller slavliknande förhållanden. Istället för att ha 20 skjortor i garderoben kanske jag ska nöja mig med 10 som får kosta det dubbla - det ger lika mycket pengar till landet där bomullen odlas och skjortorna sys. Jag har själv jobbat ett år på Sackeus u-landsimport i slutet av 1980-talet, de visade redan då att det går att bedriva handel på andra sätt än med slavliknande eller miljövidriga förhållanden.

    Bengt: Det verkar som vi bygger upp vår välfärd på tillgången på billig energi (även om vi idag klagar på att den är dyr). Om den energi vi fick använda under en dag motsvarade den nya energi vi tar emot från solen under en dag i form av vindkraft, vattenkraft, pellets, m.m. skulle väl hela samhället förändras radikalt. Och en dag måste vi vara där.

    Översättarhelena: Det kanske bara är bra att dra något gammalt över sig, istället för att ge sig ut i julruschen och köpa nytt? ;)

    Comment by hakke — 12 Dec 2006 @ 7:51

  5. Hej igen !

    Vad gör jag uppe såhär dags - jag ska ju jobba imorgon, inte ha sovmorgon med en bebis :-)

    Jag funderar mycket över de frågor du ställer. Jag tror som Attila att orättvisorna på sikt kommer att jämnas ut, även om det inte får mig att känna mig ett dugg bättre inför faktum som att kinesiska barn jobbar 18 timmar/dygn med att sy de billiga skjortor jag köper, säg mig vilka skjortor det är / vilken butik som säljer dem så ska jag ta till mitt värsta knep: inte köpa! (Ha!)

    Vad som känns minst lika skevt är att det är lönt att skeppa saker så långt bortifrån för att sälja här, då tänker jag inte bara på de fattiga och utnyttjade arbetarna i andra länder utan att vi gör våld på miljön genom omfattande “onödiga” transporter kors och tvärs över klotet. Jag tror att transporter måste komma upp i sina rätta kostnader, alltså bära upp kostnaden av sin miljöpåverkan, om inte någon hittar en snabb rak väg till en annan oförstörd planet att börja om på ;)
    Vad som händer när transporterna blir sk*tdyra är att … vi får det “sämre”, mest påtagligt materiellt. Kan vi tänka oss det? Hur tänker vi oss det? Hur skulle det kännas att ha halva lönen mot nu - är det ett otänkbart scenario inom femtio år ? (Nä, för då är jag pensionär :) )

    Comment by Bjornie — 12 Dec 2006 @ 22:05

  6. “Hela jorden, halvera lönen”
    - den parollen vore en utmaning för en skicklig marknadförare (kanske Al Gore?).

    Eftersom jag gick i plugget på 1970-talet är miljöproblem och orättvisor inga nyheter för mig - jösses vad med grupparbeten man gjort i de ämnena - men jag har aldrig förut slagits av just den här tanken;

    Det jag själv åstadkommer under en dag står inte på något sätt i proportion till det jag får för lönen. Så länge den känslan håller i sig känns det rimligt att “halvera” lönen, om än inte lockande.

    Comment by hakke — 13 Dec 2006 @ 8:06

RSS feed for comments on this post.

Leave a comment

Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>



Anti-spam: Type the above text into the box / skriv texten som syns här ovanför i rutan.