hakke snackar

Jag sitter i en tågkupé och tittar fascinerat på människor som går förbi i gången utanför. Där hänger nämligen en spegel.

Jag ser ganska snart ett mönster. De flesta män susar bara förbi som om det var någon sorts tävling att ta sig fram snabbast möjligt genom det krängande tåget. Kvinnor däremot stannar till. De tittar hastigt i spegeln och sedan rättar de alltid, alltid till något. Oftast håret. De slänger upp tre hårstrån över örat eller puffar till bak i nacken, sedan går de vidare.

Och vet ni vad, jag ser faktiskt ingen skillnad. De ser precis likadana ut efter att ha passerat spegeln som innan.

Men det kanske är det som är meningen? Genom att försäkra sig om att de ser likadant ut som tidigare kan de upprätthålla sin roll som kvinnor. “Passera Gå och inkassera ett bibehållet självförtroende.” Men behövs det verkligen en spegel för det? Eller komplimanger?

I helgen åt jag äntligen årets första kräftor. (Lustigt nog var efterrätten nästan godare än själva kräftorna.) Nu har vi åkt till västkusten och sovit över natt hos bror Ola. I köket hans hänger en affisch med Albert Engströms berömda bidrag till 1920-talets folkomröstningen om spriten. Den där en upprörd herre hävdar att “Kräftor kräva dessa drycker”.

Två saker slår mig, rent språkligt. För det första var jag helt säker på att stavningen skulle vara mer ålderdomlig, typ “Kräftor kräfva…”, men så var det tydligen inte. Den andra reflektionen gäller avsändaren av affischen. I nedre vänstra hörnet står det:

PROPAGANDA CENTRALEN N.E.J.
GÖTEBORG

Både särskrivning och akronymisering på en och samma rad minsann. Med tanke på hur lite som har ändrat sig på 80 år så var det kanske trots allt inte bättre förr? I alla fall inte på västkusten.

Det är dags för det fjärde avsnittet i serien med tips till kvinnor inför löneförhandlingen. Den anställda kallas här för Eva och hennes nya chef heter Gunnar (som har efterträtt Gudrun). Fackets lokala löneförhandlare heter Hanna och på personalavdelningen jobbar Antonia.

En liten varning: Det här inlägget tar säkert 10-15 minuter att läsa.

Tidigare inlägg:
Avsnitt I: Hur avgörs lönenivån?
Avsnitt II: Löneprocessen
Avsnitt III: Förbered förhandlingen

AVSNITT IV: LÖNESAMTAL MED CHEFEN

Tidigare erfarenheter och dagens utmaning

”Nu jäklar är det dags!”
Eva börjar samla ihop sina saker inför lönesamtalet med Gunnar, hennes chef sedan ett drygt halvår tillbaka.

Det har gått lite över ett år sedan Eva bestämde sig för att göra något åt sin låga lön. För första gången i sitt liv hade hon förberett sig ordentligt. Hon hade pratat med både personalavdelningen och facket och tagit reda på hur processen gick till. Hon hade också för första gången insett hur långt under genomsnittslönen hon låg, sett till sin utbildning, tjänst och erfarenhet. Varför hade det ändå gått snett?

(more…)

Ibland hör eller läser man en formulering av någon annan som fångar exakt det man själv skulle vilja säga. Jag måste få lyfta fram en kommentar jag nyss fick av Embryo på gårdagens vers:

men herregudrun hur ska vi göran för att få ordening på politikrerna det undrar jag nu yo

dagens gråta

Kul att ha bror Ola på besök, det brukar ofta vara jag som hälsar på honom när jag är i Göteborg med jobbet.

När vi satt och pratade berättade han att ibland när han åker utför och gör ett lite mer vågat hopp tänker han att det här skulle vår mamma inte gilla. Hon har visserligen inte förbjudit just det, men hon sa uttryckligen när vi var unga att vi aldrig någonsin fick börja åka motorcykel, klättra i berg eller bli brandmän så man kan ju ana.

Och när vi funderade på saken kom vi på att det var nog några saker till hon förmanade oss att låta bli. Men hur farligt kan det vara egentligen?

Vi kom fram till att nästa gång Ola gör ett riktigt trickhopp utför ett stup ska han ha följande tillbehör:
våta strumpor, en klubba i munnen, en sax i handen (med spetsen vänd framåt) , tops instuckna långt in i hörselgången, nytvättat hår och ingen mössa samt en plastpåse över huvudet.

“Tillväxtpartiet Socialdemokraterna”, smaka på den.
Eller “Arbetarpartiet Moderaterna”.
Vem hade trott det för 20 år sedan?

Vad är det egentligen som har hänt? Hur kan det komma sig att politiska meningsmotståndare har närmat sig varandra? Beror det bara på att datorernas ordbehandlare gör det bekvämare att kopiera motståndarnas valmanifest än att skriva ett eget, eller ligger det någon annan drivkraft bakom?

Det kanske är så att alla politiker har en och samma önskan, en gemensam “dold agenda”. Det tarvar naturligtvis en vers.

Tillägg: Mittendelen förbättrad (natten till den 26:e augusti).

Tillväxt är det bästa ting
det betyder mera pling
uti kassaapparaten
för den rika svenska staten

Arbetslösa ska ha kneg
då får staten mera deg
det är sant för vet du att
de som jobbar pröjsar skatt

Väljarna har inget val
för med högre arbetstal
och en ökad tillväxttakt
ökar politikens makt!

(föregående vers, 23 augusti)

När jag gick hemåt idag funderade jag på vad det är som gör att jag snarare är hundmänniska än kattmänniska. Är det bara på grund av min kattallergi, eller finns det något annat, djupare skäl?

Plötsligt poppade följande vers upp i mitt huvud, som för att ge bränsle till mina argument. Eventuella likheter med verkliga karaktärer och händelser är naturligtvis helt oavsiktlig och får hänföras till slumpen.

Jag har en busig liten katt
med nyponfärgad tass
Den spelar husse många spratt,
som när jag går på dass:
Jag sitter där i godan ro
och lugnt filosoferar
Men plötsligt tjuter jag “tjoho”
en blixtsnabb nyponfärgad klo
min ädla del punkterar…
…sin husse den kastrerar

(föregående vers, 28 juni)

I maj april 2005 flyttade jag över hakke snackar från Blogspot hit till Blogsome, och samtidigt skaffade jag mig en besöksräknare från Statcounter (den finns längst ner på sidan, tryck på knappen “End” på tangentbordet för att snabbt komma dit). Det är inte ofta jag kollar räknaren, men jag såg nu att jag har haft 49 942 besökare* sedan flytten.

Om du som läser ser att du är besökare 50 000 kan du väl ge dig till känna genom att lämna en kommentar. Gärna med lite kuriosa: Var befinner du dig? Hur mycket är klockan? Hur hittade du hit? Vilken färg har du på strumporna? Den sortens saker.

- - - - - - - - - - - - - -
Under strecket
* Som en jämförelse hade Sundsvalls tätort vid senaste mätningen 48 695 invånare. Som en annan jämförelse har de mer obskyra programmen i radions P2 ungefär 50 000 samtidiga lyssnare.

Vi överaskades av ett sommarregn igår när vi var på väg mot ett ettårskalas i Gröndal. Upp med paraplyet och fram med kameran. Men vad är det för clown som har smugit sig med i bilden? Han ser ut att vänta på något.

Waiting for the reign

Det är många annonser under “Födda” i dagens DN. Det verkar som om vår Sara kommer att få sällskap i sina dagisgrupper och skolklasser. Och det här är vad hennes jämnåriga av idag heter:

Alice, Alva (x2), Anders (x2), Anna, Artur, Astrid, Blenda, Calle, Casper, David (x2), Disa, Emil, Elsa, Filippa, Fred, Freddie, Gustav, Jakob, Jennifer, Kajsa, Linn, Linus, Lowe, Maja, Molly, Nathan, Nils, Noel, Petter, Simon, Siri, Sofia, Theo, Theodor, Tom (x2), Victoria, Victor, Viktor, Vilmer, Walter, Wilhelm, Wilma

Åtta har alltså förnamn som börjar på A, men ingen har ett förnamn på någon av alfabetets sista sex bokstäver. Jag ser också att namnet Håkan tycks vara hopplöst ute. Men två stycken heter Anders minsann, det trodde jag var lite nittonhundratal?