Stackars -s
Ett inlägg hos Crrly innehåller frasen “en lesbisks kön”, vilket osökt fick mig att börja tänka på böjningsformer.
Förr i tiden när jag spelade alfapet med vännerna och inte kunde de officiella reglerna (dvs tiden innan Betapet) så tillät vi de flesta böjningar. (På ord alltså, men vi var nog ganska toleranta även med sexuella böjningar.)
Ett av undantagen var konstruerade passivformer, alltså passiv form av sådana verb som inte följs av något objekt (rapas, trillas). Ett annat undantag var vissa genitivformer, närmare bestämt genitiv på substantiv i obestämd form eller adjektiv. Alltså ord som rams och grås. Även om en kreativ ordböjare naturligtvis kan använda även dessa ord: “Undvik svarta ramar då en svart rams värmeupptagning är högre än en grås.”
När jag tänker tillbaka på dessa tider känns det som om vi ägnade oss åt en ganska systematisk mobbning av ändelsen -s. Stackars bokstav.
Ja, vad dumt egentligen. Kan man bara ge sådana briljanta exempel på användningen av t ex “grås” så är det väl okej?
Comment by crrly — 27 Apr 2006 @ 11:10
Ja, varför inte?
(Samma gamla fråga, på välbekant maner följs varförs bokstavskombination av intes.)
Comment by hakke — 27 Apr 2006 @ 11:59
Bokstaven s skall inte klaga, den är ju den vanligaste i begynnelsebokstaven.
Comment by Hans — 27 Apr 2006 @ 18:42
Så sant! Och den utgör ju en fulländad slutbokstav i namnet Hans, inte sant? Utan att vara varken passiv eller konstruerad.
Comment by hakke — 27 Apr 2006 @ 19:25