hakke snackar

Första mars, vintern är lång
Det är kallt och bistert i år
Femtonde mars, det hörs fågelsång
Men det snöar och är långtifrån vår

Tjugofemte mars, det töar
Äntligen kommer våren hit
Trettiförsta mars, det snöar
Skit!

(föregående vers, 27 mars)

Det sägs att vi svenskar är tråkiga på det sättet att vi lägger alltför stor vikt vid jobbet. Träffar vi en ny bekant dröjer det inte länge tills den obligatoriska frågan kommer: “Och vad jobbar du med då?”

Hur står det då till med detta så viktiga område? Trivs vi på jobbet eller är det bara ett nödvändigt ont? För att få en objektiv bild sökte jag på några fraser med Google och skrev ner dagsnoteringen på antalet träffar:

“jag har roligt på jobbet” - 18 träffar

“jag har kul på jobbet” - 32 träffar

“jag har tråkigt på jobbet” - 683 träffar

“jag önskar jag hade ett jobb” - 3 träffar

Den enda rimliga slutsatsen är att vi får ta och börja prata om något annat när vi träffar nya bekanta. Vi kanske borde fråga om deras syn på yttrandefrihet och respekt istället? Det skulle nog bli både spännande och givande i jämförelse.

Var någonstans på skalan mellan yttrandefrihet och respekt hör egentligen skräpposten hemma? Kanske har någon skrivit något klokt om det eventuella berättigandet av spam, jag har för mig att jag läste att där finns en kreativitet som saknas i många andra sammanhang på nätet. Eller kanske någon fått till en sågning som åtminstone får mig att skratta åt eländet. Tipsa isåfall genom att nominera till månadens bloggplock.

Själv hajade jag till över själva siffran.

Igår sa jag A, nu är det dags att säga B.
B som i Bloggplock.

Ett bloggplock är den svenska motsvarigheten till de blog carnivals som förekommer på engelskspråkiga bloggar. Med mer eller mindre jämna mellanrum kommer en redaktör att bestämma sig för ett ämne som varit i fokus den senaste tiden i den svenska bloggosfären. Var och en kan sedan nominera inlägg i detta ämne. Redaktören skriver sedan en personlig sammanfattning av vad som avhandlats i ämnet, med länkar till de inlägg som hon eller han väljer att ta med.

En mer utförlig introduktion finns på den nya portalen. Alla är välkomna att nominera inlägg, även sådant ni skrivit själva. Det går också bra att föreslå ämnen för kommande bloggplock, och den som har tid och vilja att engagera sig mer får gärna åta sig redaktörskapet för framtida bloggplock.

Ämnet för världshistoriens första bloggplock är (trumvirvel): Yttrandefrihet och respekt.

Det kan t.ex. handla om muhammedkarikatyrerna eller pastor Green, men även om vad som är okej att skiva (eller sno) på nätet. Nomineringar av inlägg sker genom att e-posta förslag, gärna med någon kort motivering, till info(snabel-a)bloggplock.se. Tiden för att nominera till detta första bloggplock är fram till 5 april, publiceringen sker ca 5-7 dagar senare.

Så kom igen - hjälp oss plocka russinen ut svenska bloggosfärens kaka genom att nominera de enligt ditt förmenande mest läsvärda, provocerande eller finurliga inläggen i ämnet!

Jag började skriva min blogg för ett drygt år sedan. Det var kul att det var så enkelt att ha en egen webbsida att skriva på. Kul att upptäcka andra bloggar, länka till varandra och att ge och få komentarer.

Det är helt enkelt samarbete och samverkan som gör bloggar speciella, jämfört med andra hemsidor. Om bloggar bara vore en samling enskilda röster som ger uttryck för sina åsikter eller skriver om sitt dagliga liv så skulle jag nog snart tröttna på att skriva och läsa.

Därför tycker jag om alla initiativ till samverkan. Jag har själv deltagit i några bloggöl och ett par bloggforum, men det kan gärna göras mer för att knyta ihop oss som bloggar och våra inlägg i olika ämnen.

Nu har jag sagt A. Imorgon säger jag B. Nyfiken?

Förra veckans tredje vanligaste samtalsämne var de snåla höjdarna i stat och näringsliv med sina rejäla pensioner. Men det verkar minsann inte bara vara här i Svedala som makt korrumperar.

En korpulent direktör från Rangoon
Han begränsade hustruns ranson
“Det får fasen mig räcka
med ett rajraj per vecka
så jag har räntesats kvar till pension

(föregående vers, 16 mars)

Låt mig säga på en gång att jag tycker marknadsföring är fascinerande. Riktigt nyfiken blev jag den gången jag tillbringade en helg med en kompis kusin som är framgångsrik reklamare. Han påstod att jag hade kunnat bli en skicklig copywriter, vilket jag själv aldrig ens funderat över.

Samtidigt är jag rädd för vad marknadsföringen gör med mig.

I vinter läste jag boken Älskade Pryl som beskriver hur och när många av de produkter vi omger oss med kom in i våra liv. Och hur reklam och marknadsföring utvecklats från mellankrigstiden och framåt.

Från början var det varor som marknadsfördes. Det handlade om att presentera sin produkt och framhålla de positiva förtjänsterna. En god retorik var nyckeln till framgång. Sedan insåg reklammakarna att det faktiskt är mer framgångsrikt att marknadsföra en livsstil. Stiliga bilder med glada, vackra människor ersatte ord och fakta.

Idag vet de som utformar reklam ännu mycket mer om hur de de ska agera för att påverka våra tankar. Det är lite mer som med illussionister och trollkarlar. Det viktigaste för dem är inte fingerfärdigheten utan att ligga två steg före åskådarna så att man får dem att se det man vill att de ska se.

Och det allra viktigaste området att marknadsföra är idag politiken. Någon har delat in USA i 70 grupper, eller snarare 70 särintressen. Den som vinner flest av dessa vinner också valet. Vilket innebär att den som vinner valet alltså inte är presidentkandidaten utan valstrategen.

Det är förstås inte riktigt sunt. När fakta är fullständigt ointressanta, eller kan uppfinnas för de syften där de gör störst nytta i marknadsföringen. När demokrati handlar om att rösta för att uppnå maximal nytta för den egen minoriteten. Och när vi ersätter konstitutionell demokrati med manipulativ marknadsföring.

Eller finns det kanske fördelar också med att det är marknadsföring som vinner ett val?

Tyskland låg under med 0-3 mot Brasilien efter 40 minuters spel, sedan tröttnade laget och tog time-out på obestämd framtid.

Om du inte tror mig kan du testa själv på Badem-Wurttembergs webbsida med gratis fotbollsspel. Använd piltangenterna för att springa och kontrolltangenten för att skjuta, nicka, med mera. (Detta lyckades jag utröna först efter att ha tillfrågat babelfish om betydelsen av Steuerungstaste.)

Hur det gick för Sverige förtäljer inte historien, men mitt tips är att flamingon och hemvändaren lyckas bättre än kalsongmannen.

Vissa dagar får “blue baby” en ny innebörd.

Eventuellt ska man tolka blicken och kroppsspråket som att hon inte ville vara med på kort?

Men man kan ju bara inte låta bli.

Till slut tröttnade hon i alla fall och somnade om.

För att fira vårdagjämningen får det bli lite konstutställning. Något ur den kladdigt abstrakta skolan.

Och innan någon antyder något annat kan jag berätta att det där är resterna av en mycket god spaghetti bolognese, inget annat.