Tryck nio
Tryck nio om du vill bli miljonär.
Tryck Alt + ← om du vill läsa förra meddelandet igen.
Tryck Ctrl + Alt + Del om du har ångest.
För tre veckor sedan ordnade vi seminarier på mitt jobb tillsammans med ett företag som lever på att sälja information om privatpersoner, företag, fastigheter, med mera. De visade en ny tjänst som går ut på att man spelar in ett meddelande och ringer upp ett antal människor. Det kan vara bra t.ex. vid olyckor som leder till utsläpp av kemikalier, men får inte användas kommersiellt i Sverige.
De första som provade tjänsten var en regional del av skattebetalarnas förening som ringde sina medlemmar för att uppmana till deltagande på årsmötet. De hade fått nys om att extremister tänkte ta över föreningen. Nästa kund var socialdemokraterna som med ett meddelande från Göran Persson uppmanade medlemmar att rösta i kyrkovalet i ett par kommuner.
Ikväll ringde telefonen. I andra änden var en engelsktalande förinspelad dam. Av henne fick jag veta att jag hade vunnit en resa till Karibien. Jag behövde bara trycka nio.
Oh, en kapare! (Lika spännande som sjörövare…) Min vän Ida har också talat med henne.
Comment by Anna — 18 Nov 2005 @ 22:42
Lika spännande som att titta på när målarfärg torkar. När dom inte ens ringer på riktigt utan via en telefonsvarare vill att jag ska ta kontakt, då har det gått långt.
Sjörövare var i alla fall enbenta med lapp för ögat och så allmänt vilda ut. Undrar vilken siffra dom hade tryckt för att bli så hemska?
Comment by hakke — 18 Nov 2005 @ 22:45
Ha,ha… här i London tillhör det vardagen att vinna massa saker. Roligast var det när tomten ringde. Ho, ho, ho!
På jobbet, däremot, blir jag mest uppringd av en fax. Det är irriterande om något.
Comment by Jack — 19 Nov 2005 @ 19:05
Jag blev också uppringd härom veckan, men la på luren. Slog du 9? Vad hände i så fall då?
Comment by Babs — 20 Nov 2005 @ 20:53
Om tomten ringde skulle jag bli nervös. Tänk om jag inte varit snäll nog i år? Jag har definitivt inte ätit gröt.
Nej, jag tryckte verkligen inte nio. Jag släppte ut lite ilsken ånga ur öronen och gick och skrev det här inlägget. Men jag har faktiskt pratat med en sån där amerikansk lurendrejare en gång på jobbet. Även då hade jag vunnit en resa till Karibien. Jag hade hört om dem innan så jag var bara nyfiken på hur de bar sig åt. Hon var verkligen både slipad och hal. Allt lät kanon, och på slutet behövde hon bara mitt kontokortsnummer för att kunna reservera rummen i mitt namn. Det fick hon inte kan jag säga.
Comment by hakke — 21 Nov 2005 @ 8:10