hakke snackar

Att sluta med någonting som man har ägnat mycket tid åt är nästan som att lämna ett hus man har byggt för att aldrig komma tillbaka.

Gunnel har hållit på med sitt bygge i över tjugo år. Och innan det ägnade hon lång tid åt att hitta en lämplig plats. När hon till slut fick napp var det ett riktigt lyft att få vara med och bygga upp någonting.

Det har inte alltid varit en dans på rosor, flera av byggcheferna har varit inkompetenta idioter och vissa byggarbetare på samma plats har varit riktiga latmaskar. Ändå kan hon känna sig stolt över ett imponerande resultat.

Det Gunnel har byggt upp under alla dessa år är nu inte ett hus utan sin yrkesidentitet, ett bygge av kunskaper och relationer. Kanske är det med lite blandade känslor hon nu lämnar sitt verk bakom sig. Imorgon går hon i pension.

Grattis mamma!

Att förstå att grabben är bög kräver knappast ett snille
Han har piercat sig, klär sig snyggt och är kär i en kille
Piff!

Men hans kärlek fördöms som ond av en frikyrklig gren
Dess hetsiga pastor är elak och allmänt obscen
Puff…

Nu kunde man tycka att pastorn gjort orätt, men nej
Att kalla vår bög för en cancersvulst, det är okej
Paff?

(föregående vers, 21 november)

Jag läste i tidningen att startfältet till Melodifestivalen 2006 är spikat. Carola gör comeback efter 15 år, inspirerad av framträdandet i 50-årsjubileet. Hon tror på seger, och det måste man väl med en låt som heter Invincible.

Hon tävlar i fjärde deltävlingen som går i Göteborg. I samma startfält ser jag också Günther and the Sunshine Girls. Det kan väl ändå inte… om det ändå vore… jag menar - tänk att få se allas vår Günther på scenen, med en kör bestående Annica, Sara, Siv och Thebe och alla andra solskensfilckor. Jag skulle smälta direkt. Go Günther, go!

Inte för att jag kan så mycket om segling, men jag har förstått att man alltid måste vara beredd på omslag. (Usch, den var dålig.) Omslaget nedan har jag gjort (bokstavligt talat på en kafferast) genom att skicka min barkbåt till ett av de sköna verktyg som finns på fd’s Flickr Toys.

Vill du prova krävs inte ens ett konto på Flickr, man kan lika gärna ladda upp en bild från sin dator.

Vi använder alldeles för lite ordspråk och ordstäv idag. Min morfar skulle aldrig ha sagt åt mig att ta ner armbågarna från bordet när jag var liten. “Inga stöttor under nya hus” hette det. (Ärligt talat, det tog några år att fatta vad han egentligen menade.)

Det är klart att vi behöver ordspråk! Tänk ett språk utan ord, hur kul vore det egentligen? Inte mycket.

Så hur ökar vi användandet av ordspråk igen? Jag har tänkt på det där. Om man skapar nya ordspråk som kombinerar två gamla ordspråk så dubblar vi statistiken varje gång vi använder dem. Här kommer alltså några förslag:

1. Alla känner apan som man känner sig själv
2. Den som inga byxor har, han får en ända med förskräckelse
3. Den som sig i leken ger, den agar man
4. Den som tiger han ljuger
5. Ett äpple om dagen, desto finare folk
6. Gammal kärlek rostar aldrig roligare än man gör sig
7. Han slog huvudet på spiken i kistan
8. Man får ta seden i vacker hand
9. Man får rätta munnen efter håren
10. Man saknar inte kon förrän björnen är skjuten
11. Man ska inte gå över ån förrän man kommit över bäcken
12. Som man frågar får man ligga

Nej, nu får det nog räcka. Det gäller att sluta medan järnet är varmt. Bättre fly än illa tala. Nu är det din tur.

Vilket är ditt bästa ordspråk? Vad sa din farmor, pappa eller moster alltid när de skulle dela med sig av sin visdom?

För att förgylla lunchrasten gjorde jag ett personlighetstest (via Johnny). Jag vet inte precis om det gick bra, men jag blev i alla fall Charlotte Permell (klicka på bilden för en förklaring).

Det är inte första gången i höst jag är en kvinna. Frågan är om jag också kommer att få hennes vackra dialekt nu?

Jag läser i dagens Ny Teknik att en ny teknik kan komma att testas på Landvetters flygplats, nämligen “en slags kamera som ser rakt igenom kläder“.

Jag kan inte låta bli att tänka på de historier som florerade när jag gick i lågstadiet. Någon i klassen berättade att man kunde köpa speciella glasögon på Clas Ohlson (eller var det Hobbex?) som såg igenom kläderna. Som tur var kunde man gardera sig med de kallingar med insydda blytrådar som också såldes av samma företag.

Enligt dagens artikel syns bara de nakna kropparna under kläderna vid vissa frekvenser, och det är inte meningen att personalen som övervakar ska använda just de frekvenserna. Jo tjena. Väktare är ju kända för att vara pryda människor med minimalt intresse för nakna kroppar. (Eller hur Johnny? )

Morgonens första två arbetstimmar tillbringade jag på ett frukostseminarium som Jonas (Blind Höna) höll tillsammans med sin kollega på Cross Consulting, Kristina Carlander. Ämnet för dagen var “Taggar, bloggar och flöden - Web 2.0“. Frukosten var riktigt god, men deras dragning var nog ändå snäppet bättre. Jonas är verkligen en lysande presentatör!

Första gången jag på allvar hörde begreppet Web 2.0 var på helgens Bloggforum och jag hade faktiskt hunnit surfa runt och läsa på lite sedan dess. Begreppet verkar ha myntats i början på förra hösten och nu finns det många kockar som vill hävda att deras recept på denna soppa är det rätta.
(more…)

När jag var liten var jag rädd för radioaktivt avfall, nu är jag stor och drabbas av en annan sorts avfall. Jag kan avslöja att håravfall tyvärr inte är lika strålande. Däremot är halveringstiden betydligt kortare.

Jag har ganska lite hår
mindre för var dag som går
vintertid, som du förstår,
mössa är ett krav

Nu på vintern kylan gör
liten hakke blek och skör
kanske är det just därför
håret faller av?

(föregående vers, 18 november)

Stearinljus från Artic Lys & Design i Røkland, Norge.