hakke snackar

Nästa vecka blir det mestadels uppehåll.

Nej, jag har inte börjat extraknäcka som meteorolog. Det handlar om den här bloggen, hakke snackar. Jag ska åka över pölen på jobbresa och därifrån direkt till ett pingstbröllop i södra Tyskland. Det innebär att inläggen under kommande tolvdygnsperiod inte kommer att stå som spön i backen. Snarare är det ökad risk för uppehåll.

Men jag ska också passa på och skriva ett tidsbestämt inlägg, en limmerick som jag postar nu för att dyka upp imorgon eftermiddag. Det har jag aldrig gjort förut. I alla fall inte med flit. Och speciellt inte en limmerick.

Igår eftermiddag/kväll träffades vi några bloggare på Hirschenkeller i Stockholm. Jag tror vi löste ungefär lika många världsproblem som vi skapade, och vi hade väldans trevligt under tiden.

Bland de ämnen som avhandlades märktes både sådana som handlade om bloggande och bloggare (Varför är det intressant vem som döljer sig bakom en pseudonym? Vilka lagar gäller egentligen för de bilder man vill länka till i sin blogg?) och mer allmänna ämnen (Är barnens floursköljning i skolan egentligen marknadsekonomiskt önskvärd? Hur många ersättningar för snus kan man ha i sin handväska?).

Vi tog förstås också en hel del bilder med våra digitalkameror. Bland annat utkämpades en duell där tre små stackare på andra sidan bordet utmanade Chadie och mig. Ni kan ju se nedan och själva bedöma hur det gick.

Jag har också laddat upp några andra bilder från tillställningen på flickr.

Den som vill veta vad som egentligen försiggick kan med all säkerhet hitta mer vederhäftiga upplysningar hos någon av de övriga deltagarna:
Angela
Annica
Arto
Björn
Chadie
David
Emma
Johnny
Lars
Monica
Steffanie

Nu är det strax dags att plocka färsk rabarber. Alltså kände vi oss manade att göra en paj på den delen av fjolårets skörd som fortfarande bor i frysen.

När jag var liten och fick frågan vilken som var min älsklingsrätt alla kategorier var rabarberpaj det självklara svaret. Det är någonting med brytningen mellan surt och sött. Äten man dessutom vaniljglass till den nygräddade pajen får man bryningen mellan varmt och kallt på köpet.

Det slår mig att när jag skriver mina inlägg här på bloggen eller läser andras inlägg är det något liknande jag söker. En brytning mellan skämt och allvar. Humor och glimten i ögat gör livet lite skönare. Samtidigt som livet helt säkert leder till döden.

Det kanske är därför jag är så förtjust i rabarberpaj?