hakke snackar

Tjugofem minuters promenad till och från öppna förskolan är precis lagom. På vägen dit hinner jag upptäcka världen med sonen; han är särskilt intresserad av lastbilar, fåglar och tallkottar. På vägen hem hinner jag skriva en ny barnvisa. Tydligen. Melodin är klar, men jag är dålig på att skriva noter så här får vi hålla tillgodo med texten.

Nu har jag köpt en bil.
Och vad är det för bil?
Det är en automobil som har en egen stil.
Den går på automat, och håller autofart,
den har en autopilot som är så jättesmart.
Och det är jag!

Nu har jag köpt en båt.
Och vad är det för båt?
Det är en fiskebåt som har en egen låt.
Den går på motorolja, fångar torsk och kolja,
har en sjökapten som hörs på långt långt håll.
Ja det är jag!

Nu har jag köpt en raket.
Och vad är det för raket?
Det är en rymdraket som har en egenhet.
Den går på tomtebloss, för att bli snabb förstås,
den har en astronaut som är som en av oss.
För det är jag!

(föregående vers, 15 maj)

På Sportnytt intervjuar de några landslagsspelare i fotboll och både Elmander och Toivonen får frågan om de är i sitt livs form. Jag kan inte minnas att jag någonsin har fått den frågan, trots att jag har haft en handfull flickvänner och har varit på ca trettio anställningsintervjuer.

För den händelse ni kära läsare undrar men inte vågar fråga kan jag meddela att svaret är nej. Trots goda förutsättningar, jag har i sommar haft fem veckors semester och därefter påbörjat min andra pappaledighet, så vill formtoppen inte infinna sig. Till viss del kan jag skylla på ledproblem, och jag har väl också en del att förbättra vad gäller kost och motion, men jag tror inte det är hela sanningen. Jag var i mitt livs form hittills när jag gick på KTH i Kista för tio år sedan och samtidigt var mycket engagerad i kårlivet. Då fick jag rejält utlopp för båda en kreativ sida och tävlingsinstinkten, möjligen är det något av detta som saknas idag.

Jag får väl slå Hamrén en signal inför matcherna mot Ungern och San Marino.

Jag är inte dum. Jag har bara lite otur när jag tänker.

Nu har jag sett min första VM-match för i år.
Nu har jag druckit tre små glas rödvin.
Nu har jag äntligen fått iväg förstudierapporten till kunden, men jag fick klappa mig själva uppmuntrande på axeln eftersom ingen av kollegorna var kvar kvart i sju på kvällen.
Nu sover M och barnen.
Nu är det natt i Samarkand, eftermiddag i Punta Arenas och morgon i Maui.
Nu ska jag gå på toaletten.
…
Nu är jag tillbaka!
Nu längtar jag efter att bli bra i lederna så jag kan ge mig ut och springa.
Nu är håret lika kort som skäggstubben.
Nu är det tre veckor kvar till semestern och sedan följer nio månaders pappaledighet.
Nu räcker det. För idag.

Sunda relationer är grunden för ett lönsamt företag.

Det är min hypotes. Hjälp! Tänk om det stämmer. Vad gör vi då? Jo vi identifierar vilka relationer som är viktigast för just den här typen av företag, för just det här enskilda företaget, vi definierar ett antal indikatorer som påvisar hur dessa relationer mår och vi mäter och redovisar dessa, föreslår åtgärder för att stärka de relationerna och följer upp utfallet. Frågor på det?

De relationer som jag först kommer att tänka på för ett företag är till de egna anställa, till kunderna och till ägarna. Är dessa tre viktigast? Tja, det beror väl på situationen. För ett företag med likviditetsproblem blir relationen till långivarna extremt viktig (är Grekland ett företag?) och för Microsoft blev den usla relationen till EU:s konkurrensmyndighet ekonomiskt kännbar (herregud, varför har jag inte fått välja webbläsare tidigare?). Men för mig framstår de tre som något av kärnan.

Här är en preliminär och levande lista med relationer som jag har tänkt ta upp; under varje relation listar jag också några områden jag funderar över. Utgående från mina egna erfarenheter av att arbeta på företag som Ericsson, Mandator, Roxen och MapInfo/Pitney Bowes försöker jag förstå dessa relationer, komma på lyckade exempel såväl som vanliga fallgropar, och fundera på hur man kartlägger dem.

Relationer till de anställda
Rekryteringsstrategi, anställningsvillkor, lönesättning och belöningssystem, cheferna, sammansättningen av team/arbetslag, relationen mellan olika enheter, projektledningen, personalavdelningen, fackföreningarna, de anställdas nära och kära, relationen till de anställda efter sammanslagningar och uppköp, relationen till tidigare anställda.

Relationer till kunderna
Konsumenter kontra affärskunder (B2C/B2B), marknadsföring till nuvarande och presumtiva kunder, direktförsäljning kontra återförsäljare, varumärket, prissättningen, hanteringen av egna misstag och kunders missnöje, försäljningskanaler, etableringsstrategier, trohetsprogram (kundkort o.dyl.), sociala medier, inköpsfunktionen hos affärskunder, offertprocessen, interna kundprocesser (CRM / order / finans / fakturering), betalnings- och leveransvillkor (finansiering, försäkringar, etc.), att skapa leverantörsberoende, partnerskap med affärskunden, konsumentorganisationer.

Relationer till ägarna
Företagsledningens relation till styrelsen, revisorerna, årsmöte, årsbokslut/kvartalsbokslut, börskursen, andra kanaler för kommunikation, typen av ägarskap: aktieägare, privata ägare, de anställda som delägare (genom andelar, aktieköp, personalkooperativ), allmänheten som delägare (ppm, meidnerfonder).

Relationer till samarbetspartners
Samarbete med kunder, samarbete med konkurrenter, återförsäljare i olika delar av värdekedjen: telemarketing, vanliga återförsäljare, VAR (value added reseller), OEM.

Relationer till leverantörer
Egna inköpsfunktionen/-processen, offertförfrågningar, leverantörer av produkter och tjänster till kärnverksamheten kontra leverantörer av kringtjänster, inhyrda konsulter, outsourcing.

Relationer till konkurrenter (eller branschen)
Marknadsposition/marknadsandelar, branschorganisationer, mässor och konferenser, standarder, karteller, följa John, antikonkurrensklausuler för anställda, konkurrenter efter avknoppning/avhopp av egen personal, samarbete med konkurrenter.

Relationer till leverantörer av infrastruktur
Banker och andra långivare, försäkringsbolag, el, telefoni, bredband, hyresvärd, lunchrestaurang, reception, väktare och övrig säkerhet, företagshälsovård, etc.

Relationer till myndigheter
Skatteverket, Bolagsverket, Patentverket, Krismyndigheten, polis och rättsväsendet, tillståndsmyndigheter, kontrollmyndigheter, arbetsmiljöverket, länsarbetsnämnden, DO, Jämo, KO, etc.

Andra relationer till omvärlden
Press och övrig media, utbildningsinstanser, CSR (corporate social responsibility).

Relationen till vår fysiska värld, vår miljö
Det ekologiska bokslutet som sammanfattar företagets relation till vår miljö är ett eget område i sin egen rätt. Där tänkte jag sätta ett streck och utgår från att andra redan beskrivit det ekologiska bokslutet i mer detalj.

Min grundtanke är att ett företag kan och bör beskrivas genom sina relationer.

På samma sätt som alla andra mänskliga grupperingar har ett företag relationer inom sig och med sin omgivning. Utan sina relationer är företaget ingenting. Att beskriva dessa relationer och deras tillstånd ger en betydligt bättre bild av ett företag än exempelvis kvartalsrapporten eller aktiekursen. Som redan Albert Einstein sade: allting är relativt.

I förrgår kväll hörde jag för första gången Gustav Lindströms visa av Olle Adolphson. Vi satt uppe på terrassen på Sveriges Kommuner och Landsting och såg ut över Riddarfjärden och Gamla Stan (bild), och det slog mig att den här visan blir aktuell igen nu med den planerade ombyggnaden av Slussen.

Utur Mälarens dunkla och strida bölja sig reser,
Stan just där strömmarna vida skummar och jäser.
Stan som dom äntligen lyckats skada i märgen.
Färgen på Söders höjder är röder som glödgad malm.
En morgon här på Norrbro den är än ganska grann, serru,
Solen den står i brand, serru, högt över Grand.
En morgon här på Norrbro just när klockan slår fem,
På väg genom stan ner till Lilla Skinnarviksgränd.
E-ru med på den.

Se där i båten med håven står redan Granlund och stretar
Och på Parterren står Gustav Lindström och metar.
Men på en stol sitter Ledigheten och spisar,
Kisar mot solen, väger på stolen. Tänder en fimp.
Å tjenare Gustav Lindström, hur haru´t idag.
Jo tack ska du ha, serru. Fast lagom så bra.
För i morgon så får man flytta till Farsta min vän.
För nu skall dom börja riva på Lilla Skinnarviksgränd.
Eru´me på den.

Och Werner Jonsson som räkna med
att på Söder få bli gamling,
Han sitter numera uti Vantörs församling.
Men hanses hus som låg ner på Brännkyrkagatan,
Där är det slut, där schaktar dom ut för nån sorts kontor.
Vad är det för ena dårar som härjar i stan, serru.
Glada som barn, serru. Med sitt sattyg till plan.
En prick och en knäpp på näsan så attan blev bränd,
Det skulle dom ha som river Lilla Skinnareviksgränd.
Eru´me på den.

Men man är väl ändå inte bara till för att klaga,
Än finns det mycket mellan Skanstull och Haga.
Och än kan man andas en smula här ner´ vid Strömmen
Drömmen får leva, fastän den skevar.
Hej, eru´me på den.
Men titta dej runt omkring, titta noga som fan, serru.
För endera dan, serru. Så river som hela stan.
Och sen rusar vi in i mardrömmen av glas och betong.
Och där sitter vi sen och hurrar,
och tycker att skjortan är trång.
Eru´me på den.

Min bror Ola meddelade att han hade 26 C på kontoret idag; jag kunde inte låta bli att visualisera hur det skulle kunna se ut. (För att fatta poängen bör man förmodligen klicka på bilden för att se den i full storlek.)

Vad är en människa? Det finns naturligtvis många sätt att svara på den frågan, en del användbara och en del mer akademiska. Spelar det egentligen någon roll vad jag svarar?

Jörgen Johansen, en norsk expert på civil olydnad, berättade för mig att Gandhi fick mycket av sina idéer efter att ha funderat över frågan ”Vad är makt?”. Om vi bestämmer oss för att makt är fysisk styrka, social överlägsenhet eller förmågan att utnyttja smarta styrmedel kommer vi att ha vissa strategier för att bemöta människor med makt eller för att försöka skaffa egen makt. Gandhi kom fram till att ”Makt är samarbete” vilket gav honom helt andra perspektiv, något som i hög grad påverkade bildandet av staten Indien.

Jag kan också behöva ändra mina perspektiv på vissa områden och då är det intressant hur jag svarar på den typen av frågor om definitioner. Mina funderingar kring relationsmodellen började med en fråga som berör både människor och makt, nämligen ”Vad är ett företag?“.

Ett företag handlar för mig om att erbjuda varor eller tjänster som ger andra människor ett värde som är tillräckligt stort för att jag erhålla någon form av ersättning. Det kan jag förstås göra utan att ha ett företag, men jag kan inte ha ett företag utan att skapa värden för andra människor.

Begreppet “företag” är alltså ett ramverk för mänskligt umgänge (precis som begreppen “pengar” och “ekonomi”). Ibland diskuterar vi företag som om de var en främmande livsform som kommit hit till jorden med ett meteoritnedslag. Som om företag hade helt egna drivkrafter och regelverk än oss människor, och att vi behöver iaktta och studera dessa för att lära oss förstå företag. Men även om ett företag är mer än bara summan av de ingående människorna är företaget alltså en helt och hållet mänsklig företeelse. Det som gäller människor i allmänhet gäller även företag.

 

När jag hör och ser beskrivningar av företag och hur de mår i tidningens ekonomidel, A-ekonomi på tv eller ledningsgruppens kommentarer till kvartalsrapporten på det bolag där jag själv jobbar blir jag lite trött. Jag kan inte låta bli att ifrågasätta relevansen i informationen; i stort sett allt handlar om ekonomi. Som om vinsten var målet, som om omsättningen var ett bra mått på hur företaget mår, som om kassaflödet avgör vilka vi är. För mig är de här aspekterna av ett företag något som främst borde vara av intresse för Skatteverket.

Om en ande i en flaska låter mig välja mellan att få 10 miljoner kronor och goda relationer med min omgivning eller 11 miljoner kronor och värdelösa relationer väljer jag naturligtvis de förstnämnda. Om jag får välja mellan att umgås med vänner och familj och leva till jag blir hundra eller att leva 100 dagar längre men aldrig träffa andra människor är valet också lätt. Extrema exempel naturligtvis, men de visar att varken mer pengar eller ett längre liv är det allenarådande målet för oss människor. Därmed kan de heller inte vara det för företag, eftersom företag ju till hundra procent handlar om människor.

I vinterns kalla järngrepp är man hållen
vår lust till ljus och värme är oss svår.
Men plötsligt närsom talar man om trollen
det töar — och sen snöar det av pollen!
Då nyser man åt denna jävla vår.

(föregående vers, 10 november)